- Habitatförlust
- Klimatförändringar
- Skadade, sjuka och föräldralösa vilda djur
- Exploatering
- Infrastruktur
- Offentlig förevisning
- Gifter, föroreningar, utsläpp, fyrverkerier och skräp
- Slåtter, trimmers, gräsklippningsrobotar, vindkraftverk och vattenkraftverk
- Ljud- och ljusföroreningar
- Fönsterkrockar
- Avvisning
- Avlivning
Habitatförlust
En tyst men akut kris för svenska vilda djur. Den livsmiljö som arter behöver för att leva, föröka sig och röra sig minskar i utbredning och kvalitet – antingen genom att den förstörs helt (föroreningar, kalhuggning, igenväxning e.d.) eller fragmenteras i mindre delar. När habitat krymper blir populationer mindre, isolerade och mer sårbara för störningar och utrotning.
1 miljon arter hotas av utrotning (IPBES-rapport 2019), 75 % av jordens landyta är kraftigt påverkad av människan, och 66 % av haven är påverkade av fiske, föroreningar, klimatförändringar.
Den svenska rödlistan (SLU Artdatabanken) är en viktig indikator. I rödlistan 2020 bedömdes 21 740 arter och 4746 av dessa klassades som rödlistade, det vill säga de har någon grad av utdöenderisk i Sverige. Av dessa var 2249 arter i de kategorier som räknas som hotade (sårbar, starkt hotad eller akut hotad). Det är en tydlig varning om att många arter redan påverkas kraftigt.
En central del av FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) är målet att skydda minst 30 procent av land- och havsytor till 2030. Det antogs formellt vid COP15 i Montréal, Kanada, i december 2022 genom det så kallade Kunming-Montréal Global Biodiversity Framework (GBF). I Sverige är i dagsläget cirka 15 procent av landytan skyddad. Det finns ingen plan eller budget för hur vi ska fördubbla den skyddade ytan inom fem år.
Ett förändrat skogs- och jordbruk, begränsning av människans utbredning och en infrastruktur som tillåter vilda djurs rörelse i landskapet är några av de åtgärder som behöver göras.
Särskilt skyddade områden behöver etableras i tillräcklig omfattning för att ge alla inhemska vilda arter möjlighet att överleva på lång sikt, och åtgärdsprogram för samtliga akut och starkt hotade arter behöver tas fram.
Genom ett lagstadgat skydd av habitat kan vi se till att vi når målet samt att det inte åter försämras.
Källor
FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on biological diversity, CBD) inkluderar 21 mål; ett av dem är att skydda minst 30 procent av Jordens yta: https://www.cbd.int/doc/press/2021/pr-2021-07-12-gbf-en.pdf
IPBES: https://www.ipbes.net
IPCC:s klimatrapport; 30-50% behöver skyddas: https://miljo-utveckling.se/IPCCs-klimatrapport-i-12-punkter/
Nature Needs half: https://natureneedshalf.org
Naturvårdsverket; EU-strategi för biologisk mångfald : https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/miljoarbete-i-eu/biologisk-mangfald/#:~:text=Våren%202020%20presenterade%20EU%2Dkommissionen%2C%20som%20en%20del,EU:s%20landyta%20samt%2030%20procent%20av%20havsområdet.
Proceedings of the National Academy of Sciences. The biomass distribution on earth: https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1711842115
Science Advances; A Global Deal For Nature: Guiding principles, milestones, and targets: https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.aaw2869
SLU; artfakta.se om rödlistan: https://artfakta.se/metadata/listor/227
Klimatförändringar
Klimatförändringarna leder generellt till förändrade habitat, förändrade migrationsmönster, ökad risk för invasiva arter och stress på arter som är anpassade till kallare klimat. Temperaturzonerna flyttar norrut. Sydliga arter vandrar norrut och nordliga arter trängs undan.
Genom kraftfull minskning av fossila utsläpp kan uppvärmningen mildras. Detta behöver regleras i lagar och regler för att hända.
Källor
IPBES: https://www.ipbes.net
IPCC:s klimatrapport: https://miljo-utveckling.se/IPCCs-klimatrapport-i-12-punkter/
Sveriges miljömål om begränsad klimatpåverkan: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/
WWF; wildlife and climate change: https://www.worldwildlife.org/our-work/wildlife/wildlife-and-climate-change/
Skakade, sjuka och föräldralösa djur
Våra nordiska grannländer har alla inkluderat i sina djurskyddslagar att vilda djur i nöd ska hjälpas. I Sverige finns det en praxis men det är inte lagstadgat att allmänheten har en skyldighet att hjälpa vilda djur som behöver hjälp. Däremot finns det en rapporteringsskyldighet. När någon finner ett skadat/sjukt/föräldralöst vilt djur som ingår i kategorin ”statens vilt” är det polisen som ska kontaktas. De ansvarar sedan för eventuell hjälp eller avlivning. Ofta hänvisar de till markägare eller ideella viltrehabiliteringsanläggningar. Om djuret inte ingår i kategorin ”statens vilt” kan rehabiliterade kontaktas direkt. Många gånger är det emellertid långt till rehabiliterare och det är i vissa fall svårt att komma i kontakt med dem per telefon. Detta drabbar både de som hör av sig för att få hjälp, och de vilda djuren som behöver snabb rehabilitering. Större tillgänglighet och ett enklare förfarande vore en stor förbättring.
Det vore en god service – för anläggningarna, för de som söker hjälp och för polisen – att ha ett centralt expert-rådgivningsteam som kan tillhandahålla professionell information och rådgivning, och som även kan slussa vidare till lämplig rehabiliteringsanläggning. Att kunna svara på allmänhetens frågor när det gäller skadade, sjuka eller moderlösa vilda djur kan rädda många liv.
Drygt 40 godkända rehabiliteringsanläggningar rehabiliterar årligen flera tusen djur i Sverige. Omkring hälften av de individer som rehabiliteras är rödlistade. Hälften av skadorna är orsakade av människor.
Naturvårdsverket och Länsstyrelsen ger tillstånd att bedriva verksamheten på en anläggning. Arbetet är ideellt. Det är anläggningen som har tillståndet men det saknas anpassade utbildnings- eller kompetenskrav för de personer som ska arbeta på anläggningen. I regel ges enbart tillstånd att rehabilitera fåglar, igelkott, harar och ekorrar. Det vore bra för den svenska faunan om tillstånd även gavs för andra arter, eftersom alla arter kan få problem som orsakas av människor.
De vilda djuren tillhör landet. Därför borde kostnaderna för viltrehabilitering finansieras av stat och kommun. Det borde inte vara upp till enskilda ideella krafter att betala för rehabilitering av landets djur.
Statliga viltsjukhus bör inrättas och drivas för forskning, rådgivning och kompetensutveckling.
Allt detta behöver regleras i en svensk lag för vilda djur.
Källor
Johansson, C (2022). Rehabilitering av vilda djur i Sverige 2022: https://www.etologen.se/wp-content/uploads/2023/06/Viltrehab-i-Sverige-2022-for-skarmvisning.pdf
Exploatering
Direkt exploatering – jakt, fiske, insamling – beräknas av IPBES och IUCN orsaka 37 procent av arters utdöende.
I Sveriges Miljökvalitetsmål 12; ett rikt växt- och djurliv, finns två delmål. Delmål C om hotade arter: ”Inga arter får utrotas till följd av mänsklig påverkan” och delmål E om hållbart nyttjande: ”Jakt, fiske och skogsbruk ska ske hållbart och inte hota biologisk mångfald”.
Trots det sköts år 2021 fler än 88318 rödlistade individer i Sverige. Att skjuta rödlistade vilda djur är inte förenligt med målet att bevara utrotningshotade djur.
När det gäller vattenlevande arter är registreringen och därmed statistiken över fiskade arter och antal individer obefintlig. Fångst av rödlistade individer behöver börja registreras och fångsmetoder som bidrar till artutdöende förbjudas.
Att använda levande vilda djur vid övningsskjutningar eller för träning och prov av hundar är inte acceptabelt.
Det är inte heller acceptabelt att föda upp vilda djur i fångenskap med avsikt att sälja kroppsdelar eller vätskor.
Sexuella handlingar med vilda djur måste förbjudas, liksom för tama djur. Undantag är vid bevarandeåtgärder, och då ska stor hänsyn tas till individens upplevelse. Avel som medför lidande för föräldradjuren ska inte vara tillåtet.
Vilda djur exploateras i stor omfattning för att underhålla människor, exempelvis i djurparker, på cirkus eller kringresande menagerier. Det är en onormal situation för de vilda djuren, och inget de är evolutionärt anpassade för. Deras välfärd påverkas.
Att hålla arter som inte är anpassade för vårt klimat i hägn som inte efterliknar deras naturliga habitat, varken vad gäller flora eller storlek på hemområde/revir, är inte heller förenligt med god välfärd.
Umgänge eller närhet till vilda djur ska inte ske genom tvång, eller att det enbart är för människans nöje medan djuret stressas. Situationen behöver anpassas så att det är ett ömsesidigt val och nöje för båda parter.
Målen är klargjorda. De behöver följas upp genom att i lag förbjuda att rödlistade djur exploateras.
Källor
IPBES; exploatering och habitatförlust utgör häften av orsakerna till arters utdöende: https://www.ipbes.net
Jaktkritikerna; statistik om skadeskjutningar: https://jaktkritikerna.se/skadeskjutningar-2/
Johansson, C. (2023). Hur många är tillräckligt?: https://usercontent.one/wp/www.etologen.se/wp-content/uploads/2023/08/Hur-manga-ar-tillrackligt.pdf?media=1655651936?media=1655651936
Lagerkvist, S. (2023). Kräftor kan få lagskydd. Tidningen Syre: https://tidningensyre.se/2023/18-augusti-2023/kraftor-kan-fa-lagskydd/
National Geographic; Furfarming: https://www.nationalgeographic.com/animals/article/wildlife-china-fur-farming-welfare
SLU; hur mår havet?: https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/Naturtyper/hav/hur-mar-havet/
SLU; sammanfattning rödlista 2020: https://www.slu.se/artdatabanken/rodlistade-arter/sammanfattning-rodlista-2020/
Infrastruktur
Ett av de största hoten mot vilda djur i Sverige idag är trafiken, och viltolyckor kostar samhället cirka 10-12 miljarder varje år.
År 2025 miste 77 521 vilda djur livet på våra vägar och järnvägar. I genomsnitt innebär det mer än en viltolycka var sjunde minut i Sverige. Hårdast drabbade är rådjur, vildsvin, älg och dovhjort.
Och mörkertalet är stort — många djur skadas och dör utan att någonsin registreras eftersom vi inte för statistik över medelstora och mindre djur som dör i trafiken.
Vi har idag cirka 420 000 kilometer väg i Sverige. Förutom att djuren blir påkörda så splittrar vägarna landskapet (fragmentarisering), skapar barriärer och förändrar djurs beteenden. Fragmentarisering och barriärer skapar små habitat som många arter inte kan överleva i. Det försvårar också för djur att hitta mat, partners eller nya områden att leva i. Det leder till minskad genetisk mångfald och ökad risk för utrotning.
I Sverige finns det 300-400 faunapassager medan Tyskland har över 1000, Frankrike 600-800, Schweiz 500-700, Polen 1000+ faunapassager.
Trafikverket har lagt fram en lösning på hur vi kan halvera antalet viltolyckor. Det skulle kosta omkring 12 miljarder – samma summa som viltolyckorna kostar samhället årligen. Investeringen hade betalt sig snabbt. Men regeringen finansierade bara 13 procent av summan.
Vid stadsplanering och infrastrukturplanering ska de vilda djurens perspektiv beaktas och hänsyn tas till deras habitat. Vi behöver bygga ikapp behovet och lagstadga att vilda djur ska ha tillräckliga möjligheter att röra sig i landskapet.
Källor
Artfakta; igelkott: https://artfakta.se/taxa/100053/information
Nationella Viltolycksrådet: viltolycka.se
Natursidan (2017). Ny studie, viltövergångar viktiga för stora däggdjur: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-viltovergangar-viktiga-for-stora-daggdjur/
Svenska Dagbladet (2023); Så många djur dödas i trafiken varje år: https://www.svd.se/a/9ff188c7-032e-3dae-a62e-2b7a72586979/sa-manga-djur-dodas-i-trafiken-varje-ar
Sveriges Radio (2023); Vi håller på att köra ihjäl grävlingarna: https://www.sverigesradio.se/artikel/vi-haller-pa-att-kora-ihjal-gravlingarna-snart-borjar-stammen-minska–3
Trafikverket (2023). Miljöuppföljning E6 Hallandsåsen: https://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1803066/FULLTEXT01.pdf
Triekol (2015). Analys av infrastrukturens permeabilitet för klövdjur: https://triekol.se/project/analys-av-infrastrukturens-permeabilitet-for-klovdjur-slutrapport/
Via TT (2022). 1000 djurpassager saknas, Sverige näst sämst i Europa: https://via.tt.se/pressmeddelande/3330073/1-000-djurpassager-saknas-sverige-nast-samst-i-europa?publisherId=33197
Viltdata: https://www.viltdata.se
Wildlife Crossings Project: https://wcproject.eu
Offentlig förevisning
Det är fortfarande tillåtet att använda semivilda djur såsom lamadjur, kameler och zebror på cirkus i Sverige.
I Norge förbjöds 2017 alla vilda djurarter på cirkus. År 2020 förbjöds vilda djur på cirkus i Storbritannien. Grekland införde ett förbud 2012. Bolivia förbjöd vilda djur på cirkus år 2009, och Mexico år 2015. Indien (1988) och Israel (2013) har också ett totalförbud för vilda djur på cirkus.
Djurparker upprätthålls med syfte att bevara hotade arter och för utbildning. Men det innebär en rad problem för de vilda djuren. Utrymmena och miljöerna är oftast otillräckliga, djuren är stressade och understimulerade. De kan inte utföra sina naturliga behov och beteenden. Deras livsvillkor är långt ifrån dem de är evolutionärt utvecklade för. Otillräcklig välfärd kan exempelvis yttra sig som stereotypier, något som är vanligt förekommande i djurparker. Många friska djur som avlas fram avlivas på grund av platsbrist. Det är sällan några djur åter-introduceras till naturen. Vetenskaplig forskning visar att det bästa sättet att bevara arter är att se till att de har tillräckliga naturliga habitat i det klimat de är anpassade för.
Varför tillåta uppvisning av semi-vilda djur? De har inget intresse av att visas upp offentligt.
Källor
Animal Welfare (2009). Are wild animals suited to a travelling circus life?: https://www.federalcircusbill.org/wp-content/uploads/2014/04/Iossa2009.pdf?referrer=grok.com
Applied Animal Behavior Science (2025). Understanding animal introductions and welfare in zoos: A scoping review: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159125002357?referrer=grok.com
Djurens Rätt; Djur på cirkus: https://djurensratt.se/vad-vi-gor/djur-som-underhallning/cirkus
Faunalytics (2025). Time Well Spent? Using Wild Behavior To Evaluate Captive Animal Welfare: https://faunalytics.org/time-well-spent-using-wild-behavior-to-evaluate-captive-animal-welfare/
RSPCA (2006). A review of the welfare of wild animals in circuses: https://www.rspca.org.uk/documents/1494939/7712578/A+review+of+the+welfare+of+wild+animals+in+circuses+%282006%29+%28PDF+632KB%29.pdf
World Animal Protection; Om djurparker: https://www.worldanimalprotection.se/om-vart-arbete/vilda-djur/om-djurparker/
Gifter, föroreningar, utsläpp, fyrverkerier och skräp
Vi har släppt ut och fortsätter släppa ut många kemikalier och miljögifter som inte borde finnas i vår miljö: PCB, DDT, PFAS, läkemedel, mikroplaster, bekämpningsmedel, dioxiner, bly, kvicksilver, kadmium, koppar…
Konstgödsel (kväve, fosfor, kalium samt eventuellt mangan, järn, koppar, kisel och zink) som används inom jordbruket orsakar övergödning, klimatpåverkan (produktionen är fossilberoende) och utarmning av mark (markens naturliga bördighet minskar och den biologiska mångfalden likaså). Övergödningen hamnar i vattendrag, sjöar och hav där näringsbalansen rubbas. Konstgödsel kan också innehålla kadmium som förgiftar marken. Organiska gödselmedel minskar miljöpåverkan.
Plastföroreningar: Plastavfall förorenar hav, floder och stränder, där det skadar marina och landlevande djur. Djur kan fastna i plast eller förtära det, vilket ofta leder till skador eller död.
Kemikalier och gifter: Utsläpp av bekämpningsmedel, tungmetaller och andra gifter i naturen kan ha dödliga effekter på djurlivet, förgifta vattenresurser och ackumuleras i näringskedjan.
Vid oljeutsläpp till havs drabbas många sjöfåglar och marina djur.
Blyförgiftning på grund av jaktammunition – blyhagel och kulor – är ett vanligt problem för rovfåglar. När örnar äter slaktavfall eller skadeskjutet vilt som innehåller bly, får de i sig giftet. Detta kan leda till nedsatt flygförmåga, försämrad syn och omdöme, sämre fertilitet och i värsta fall dödsfall. En utredning från 2006 visar att cirka 100–160 ton bly från jakt med blyhagel årligen hamnar i miljön.
Vid bekämpning av djur som benämns skadedjur används metoder som orsakar onödig skada eller smärta såsom gift. Sekundära förgiftningar är också vanliga. De sker då ett rovdjur tar ett bytesdjur som ätit gift (rodenticider, bekämpningsmedel, oljeutsläpp). Den sekundära förgiftningen kan ske som direkt förgiftning, förgiftning genom upplagring eller genom nedbrytning (där giftigare ämnen kan omvandlas till ännu farligare ämnen).
Användningen av pesticider inom jordbruket är ett stort problem för insekterna. Indirekt blir det ett problem i hela ekosystemet eftersom vi får minskat antal pollinerare och mindre mängd mat till de djur som äter insekter. Dessutom får insektsätande djur i sig giftet som är avsett för insekterna (så kallad sekundär förgiftning).
Luftföroreningar: Försurning av vattendrag och habitat genom luftföroreningar kan skada både växt- och djurliv och rubba ekosystemens balans. Försurning genom luftföroreningar, även kallat surt regn, uppstår när svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NOx) släpps ut i atmosfären och omvandlas till sura föreningar som svavelsyra och salpetersyra. Dessa sura ämnen transporteras sedan med vind och nederbörd och faller ner på mark och i vatten, vilket leder till försurning av sjöar, vattendrag och mark. Orsaker till försurning är förbränning av fossila bränslen (kraftverk, industrier, fordon), vulkanutbrott och jordbruk (utsläpp av ammoniak).
Fyrverkerier har långtidseffekter på vilda djur, och då särskilt fåglar. Fyrverkerier producerar också föroreningar som signifikant påverkar och förändrar den kemiska sammansättningen i jord, vatten och luft, vilket har effekter både på djurs och människors hälsa.
Taggtråd är ett känt problem, särskilt för rovfåglar och ugglor.
Förbrukade fiskeredskap, nät (så kallade spöknät), plast och skräp i sjöar, vattendrag och hav måste saneras, liksom skräp på land. Plast är en vanlig dödsorsak för vilda djur.
I en lag för vilda djur regleras användningen av gifter, utsläpp, föroreningar, fyrverkerier och skräp.
Källor
Behavioral Ecology via PMC(2011). Birds flee en mass from New Year’s Eve fireworks: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3199162/
Environmental Research Letters via IOP(2017). Air pollution impacts on avian species via inhalation exposure and associated outcomes: https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aa8051
Johansson, C. (2022). Rehabilitering av vilda djur i Sverige 2022: https://www.etologen.se/wp-content/uploads/2023/06/Viltrehab-i-Sverige-2022-for-skarmvisning.pdf
Nature Communications (2025): Pesticides have negative effects on non-target organisms: https://www.nature.com/articles/s41467-025-56732-x
Philosophical Transactions of the Royal Society B via PMC(2009). Effects of environmental change on wildlife health: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2781848/
Philosophical Transactions of the Royal Society B via PMC(2009). Accumulation and fragmentation of plastic debris in global environments: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC2873009/
Slåtter, trimmers, gräsklippningsrobotar, vindkraftverk och vattenkraftverk
Vid slåtter dödas årligen flera tusen rådjurskid, hjortkid och små däggdjur (harungar, igelkottar, sorkar) och insekter. I Norge och Tyskland förebyggs detta genom att använda drönare utrustade med värmekameror som söker igenom fältet före skörd. Skörd senare på säsongen (augusti) är också en lösning.
Trimmers, gräsklippningsrobotar och röjsågar skadar och dödar smådjur (igelkottar, grodor, paddor, små reptiler o.d.) som ligger gömda i gräs och sly. På igelkottar som lämnas in till rehabilitering har omkring 4-8 procent skärskador och saknad vävnad i ansiktet. Den täta vegetationen som utgör skydd och mikrohabitat för insekter och smådjur tas bort när trimmers och röjsågar används. Kontinuerlig klippning fragmentariserar mikrohabitat och gör att blommande växter aldrig hinner slå ut, vilket påverkar pollinatörer. Genom att använda maskiner med modern avkänningsmekanism samt inte låta dem gå på natten kan problemet minskas.
Fåglar och fladdermöss kolliderar med rotorbladen på vindkraftverk. Vindkraftcentrum uppskattar att det handlar om 30 000-40 000 fåglar per år för hela landet. Vindparker kan göra att vissa fågelarter undviker områden helt, även om de annars är lämpliga. Det finns en rad åtgärder som kan minska dödligheten; undvik att placera vindkraftverk i områden med hög fågelflytt, och nära häckningsplatser; tillämpa driftreglering vid flyttperioder, nattflytt eller när sikten är dålig; gör visuella markeringar (måla spetsarna svarta eller ett rotorblad svart); övervaka teknologiskt så att turbinerna stängs automatiskt när fåglar upptäcks; kräv i bygg- och tillståndsprocesser att utreda fåglar och flyttleder; skapa skyddszoner för känsliga arter.
Vattenkraftverk kan innebära vandringshinder, habitatförändringar, påverkan på näringskedjor, fragmentering av ekosystem och direkt dödlighet.
Lösningarna finns och kan regleras i en lag för vilda djur.
Källor
Berger et al. (2023). Occurrence and Characteristics of Cut Injuries in European Hedgehogs: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10778023/
Grüebler et al. (2012). The effectiveness of conservation measures to enhance breeding success in grassland birds: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0006320711004824
Humbert et al. (2010). Low-input meadow harvesting process and its impact on field fauna: https://www.research-collection.ethz.ch/server/api/core/bitstreams/2ecf211b-7ca0-4cee-80c8-15f68cfacd01/content
Johansson, C. (2022). Rehabilitering av vilda djur i Sverige 2022: https://www.etologen.se/wp-content/uploads/2023/06/Viltrehab-i-Sverige-2022-for-skarmvisning.pdf
Rasmussen et al. (2023 / 2024). Testing the Impact of Robotic Lawn Mowers on European Hedgehogs. In Animals: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10777904/
Steen et al. (2012). Automatic Detection of Animals in Mowing Operations Using Thermal Cameras. In PMC: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3435991/
Sveriges Radio (2015). Vanligt att rådjurskid klipps ihjäl vid slåtter: https://www.sverigesradio.se/artikel/6199228
Ljud- och ljusföroreningar
Ljus
Vi har i en rad studier sett att många arter, framför allt fåglar, och nattlevande djur såsom fladdermöss och insekter, påverkas av artificiellt ljus. Nu har forskarna sett att även de marina ekosystemen i närheten av kustnära städer påverkas. Kustnära vatten drabbas av ljusföroreningar som är sex gånger intensivare än månsken. Det artificiella ljuset som exponerar de vattenlevande organismerna får fysiologiska och beteendemässiga konsekvenser. Användningen av ljuskällor bör regleras på natten.
Marina organismer är beroende av det naturliga ljusets cykler som reglerar deras fysiologiska och biologiska processer. En del koraller släpper exempelvis sina reproduktiva celler, gameter, utifrån var månen står i sin cykel.
Men artificiellt ljus har en fast position oavsett säsong och skiner med samma intensitet hela natten och året. Det får exempelvis till följd att fiskarnas reproduktion reduceras, sköldpaddsungar desorienteras, symbiosen mellan de två organismerna i koraller störs och den dagliga migrationen hos plankton påverkas. Det konstgjorda ljusets sammansättning avbryter ekologiska processer, och predatorer som vanligtvis äter dagtid kan jaga dygnet runt vilket får effekt på bytesdjuren.
Vid stadsplanering av kustnära städer behövs därför en balanserad planering mellan urban utveckling och skydd av marina ekosystem.
I Sverige behöver en djurskyddslag för vilda djur komma på plats, där djuren bland annat ges rätt till naturliga livsmiljöer utan ljusföroreningar.
Buller
Många arter påverkas av trafikbuller. Effekterna finns bäst belagda för fåglar, men även andra djurgrupper kan påverkas, såsom grodor och fladdermöss. Fiskar har problem med buller från båtmotorer.
Båtmotorer kan och bör bytas ut till elmotorer för att undvika både buller och utsläpp till vattnet, vattenlevande djurs livsmiljö.
Ljuskällor bör regleras på natten och bytas ut till rött ljus som är mindre störande.
Minskning och anvisning för att hantera buller kan regleras i ett lagrum för vilda djur.
Källor
Akçay, Ç. et al (2020). Song overlapping, noise, and territorial aggression in great tits. In Behavioral Ecology: https://academic.oup.com/beheco/article-abstract/31/3/807/5813427?redirectedFrom=fulltext&login=false
Hohl, L. et al (2025). Galápagos yellow warblers differ in behavioural plasticity in response to traffic noise depending on proximity to road. In Science Direct: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0003347225000466?via%3Dihub
International Ocean Noise Pollution Coalition. The Impact of Ocean Noise Pollution on Marine Biodiversity: https://awionline.org/sites/default/files/uploads/documents/Weilgart_Biodiversity_2008-1238105851-10133.pdf
Naturskyddsföreningen (2022). Ljusföroreningar hotar nattaktiva djur: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/ljusfororeningar-hotar-nattaktiva-djur/
The Conversation (2023). Urban light pollution is a danger for marine ecosystems – new research: https://theconversation.com/urban-light-pollution-is-a-danger-for-marine-ecosystems-new-research-196525
Triekol (). Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer: https://media.triekol.se/2013/10/Triekol-CBM-skrift-74.pdf
WWF. Underwater Noise: https://www.arcticwwf.org/threats/underwater-noise/
Fönster
Fönsterkrockar är ett dolt men omfattande hot mot Sveriges fågelfauna. Det är en av de största dödsorsakerna, mer omfattande än trafik. Varje år dör miljontals fåglar i Sverige av kollisioner med fönster och glasfasader. Stora, reflekterande glasytor skapar illusioner av öppen yta för fåglar, vars syn skiljer sig från vår (de kan även se UV-ljus).
Genom att använda mönster på rutorna (prickar, mönster, linjer, silhuetter, uv-dekaler), gardiner/persienner, undvika matning nära fönster samt använda fågelsäkra glas kan problemet minska avsevärt.
En lag för vilda djur kan inkludera byggnormer och regler för nybyggnation och åtgärder för befintliga byggnader.
Källor
Bayne, E. et al (2012). Factors influencing the annual risk of bird–window collisions at residential structures in Alberta, Canada. In Wildlife Research: https://connectsci.au/wr/article-abstract/39/7/583/194800/Factors-influencing-the-annual-risk-of-bird-window?redirectedFrom=fulltext
Johansson, C. (2022). Rehabilitering av vilda djur i Sverige 2022: https://www.etologen.se/wp-content/uploads/2023/06/Viltrehab-i-Sverige-2022-for-skarmvisning.pdf
Kornreich, A. et al (2024). Rehabilitation outcomes of bird-building collision victims in the Northeastern United States: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0306362
Natursidan (2018). Fåglar som krockar med fönster – det kan du göra: https://www.natursidan.se/nyheter/faglar-som-krockar-med-fonster-det-kan-du-gora/
Natursidan (2024). Kollisioner med byggnader kraftigt underskattat hot för fåglar: https://www.natursidan.se/nyheter/kollisioner-med-byggnader-kraftigt-underskattat-hot-for-faglar/
Phys org (2024). Researchers calculate up to a billion birds may die in the US each year due to collisions with windows: https://phys.org/news/2024-08-billion-birds-die-year-due.html
Sveriges Radio (2012). Krockande fåglar i studie: https://www.sverigesradio.se/artikel/5272780
U.S Fish & Wildlife Service. Threats to Birds: Collisions (Buildings & Glass): https://www.fws.gov/story/threats-birds-collisions-buildings-glass
Avvisning
Det händer att vilda djur befinner sig på platser som av människor anses olämpliga. Det finns ingen anledning att använda metoder som släcker liv. Vilda djur kan repelleras av dofter, ljud och ljus, de kan även skrämmas bort, förhindras vara där med stängsel eller liknande hinder, eller förflyttas.
Reglering av metoder för infångning och förflyttning bör regleras i en lag för vilda djur.
Källor
Babińska-Werka, J. et al (2015). Effectiveness of an acoustic wildlife warning device using natural calls to reduce the risk of train collisions with animals: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S136192091500053X?utm_source=chatgpt.com
Biodiversity & Infrastructure Handbook – Wildlife Deterrents Review (2025): https://www.biodiversityinfrastructure.org/handbook/5-solutions/5-4-wildlife-deterrents/
Bomford & O’Brien (1990). Sonic Deterrents Review: https://www.researchgate.net/publication/225226041_Use_of_Frightening_Devices_in_Wildlife_Damage_Management
Etologen; Repellerande dofter: https://www.etologen.se/projekt/haller-djuren-borta/
Gilsdorf et al. (2002). Use of frightening devices in wildlife damage management: https://digitalcommons.unl.edu/cgi/viewcontent.cgi?params=/context/icwdm_usdanwrc/article/1221/&path_info=Gilsdorf_IPMR_2003_Use_of_frightening.pdf
Laguna et al. (2022). Evaluation of a combined and portable light-ultrasound device with which to deter red deer: https://link.springer.com/article/10.1007/s10344-022-01599-2?utm_source=chatgpt.com
Avlivningsmetoder
Vid så kallad ”skadedjurssanering” (djuren är inte skadedjur utan ingår som en viktig del i ett ekosystem, men när de kommer för nära oss kallar vi dem skadedjur) används gifter som innebär en väldigt plågsam och inhuman död för gnagarna. Dessutom förgiftas deras predatorer i sekundärförgiftningar, och gifterna sprids vidare i näringskedjan. Detta drabbar hela ekosystem med minskad reproduktion, fosterskador och massdöd som följd.
Giftet leder till inre blödningar hos den som ätit det. Efter 2-7 dagar har djuret så lite koagulationsfaktorer kvar att minsta lilla skada eller tryck orsakar inre blödningar. Det drabbade djuret kan få en mängd symptom på giftet. De vanligaste effekterna är att djuret blir trött, slött, andas tyngre, får blod i urin och avföring, blöder från näsa och mun, får blod i bröst- och bukhåla, kräkningar, kramper, njursvikt, hjärtstillestånd, organsvikt och chock. Det är ett plågsamt och oetiskt sätt att döda någon på. Det hade aldrig varit tillåtet att döda ett tamt djur på detta vis, och vi har en djurskyddslag som reglerar detta. Men vilda djur i Sverige har inget lagskydd.
Avlivningsmetoder ska ha vetenskaplig grund samt ske snabbt och smärtfritt.
Kokning, som idag används för krabbdjur, är en utdragen mycket plågsam och grym avlivningsmetod.
Vi behöver reglera i lag hur avlivning av vilda djur får ske. Det borde vara lika självklart som att det regleras i djurskyddslagen för djur som hålls av människan.
Källor
Commonwealth of Pennsylvania. Rodenticide Toxicity: https://www.pa.gov/agencies/pgc/wildlife/wildlife-health/wildlife-diseases/rodenticide-toxicity
Cornell Wildlife Health Lab. Rodenticide Toxicity: https://cwhl.vet.cornell.edu/disease/rodenticide-toxicity
De Ruyver et al. (2023). Assessing animal welfare impact of fourteen control and dispatch methods for house mouse (Mus musculus), Norway rat (Rattus norvegicus) and black rat (Rattus rattus): https://www.cambridge.org/core/journals/animal-welfare/article/assessing-animal-welfare-impact-of-fourteen-control-and-dispatch-methods-for-house-mouse-mus-musculus-norway-rat-rattus-norvegicus-and-black-rat-rattus-rattus/544526D4726AF91A238E776B0BAACAEB
Fernández-Casado, D. et al. (2025). Anticoagulant rodenticides in mesocarnivores around the world: A review: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S259018262500058X
Fisher, B. et al (2019). Anticoagulant Rodenticides, Islands, and Animal Welfare Accountancy: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6912481/
Nakayama, S. et al (2018). Review of anticoagulant rodenticide poisoning in non-target animals: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6395208/
Tauer, D. (2025). Anticoagulant Rodenticide Poisoning in Animals. In MSD Manual: https://www.msdvetmanual.com/toxicology/rodenticide-poisoning/anticoagulant-rodenticide-poisoning-in-animals
USGS (2020). Hazard and Risk of Anticoagulant Rodenticides to Predatory and Scavenging Wildlife: https://www.usgs.gov/centers/eesc/science/hazard-and-risk-anticoagulant-rodenticides-predatory-and-scavenging-wildlife